Tidningen....

Jaa, reaktionerna på Fredrik Steens inlägg ang. "nejandet" åt våra hundar har satt känslorna i svall i hundsverige då en del kommentarsinlägg fanns att läsa i senaste nummret av Hundsport.

Och vad säger man? Jag kan säga att jag inte är vidare värst "imponerad" av herr Steen men kan i vissa fall hålla med honom.
Förbjuder, nejar och korrigerar gör alla lite till mans men vad som oftast glöms bort är att efteråt "förklara" för hunden vad vi vill istället.
Utan en fortsättning har ju förbudet ingen som helst funktion. OCH det första och absolut viktigaste innan man "svänger sig" med förbudsord och dyl. är att LÄRA hunden vad "nej" är för något, precis som att vi måste lära hunden "sitt", jag menar, hunden är ju inte född färdig!!!!!
För att återgå till inläggen i senaste nummret av hundsport då så känner jag bara ett STOOORT frågetecken gällande inlägget av Jeppe & Sally Strid, Vad pratar dom om egentligen??? Nää, bryr mig inte om att överhuvudtaget försöka förstå vart de vill komma :/
Ingrid Lingmark och Maria Kjerstadius ord tilltalar mig absolut.

Ingrid:
" Tillrättavisningar vars syfte är att hämma hundens beteende, oavsett vad som orsakat det, kallas för auktoritärt beteende. Auktoritärt styrt ledarskap stänger ner, minskar initiativ, gör männisor lydiga och stillsamma och kostar mycket pengar för samhället. Autoritära människor gör andra människor illa. Detsamma gäller hundkommunikationen".
Maria:
"jag håller med om att de flesta hundar med problembeteenden antagligen skulle må bättre om de kände att inre lugn, så att de slapp agera på obehagskänslorna - men det lärs definitivt inte in av att någon ryter "nej". Att träna hund är mer avancerat än så. Det handlar om att arbeta med hundens känslor i olika sammanhang.
Tillrättavisningar ocg straff har inget med inlärning att göra. Det borde Steen veta."

Jaa, kloka ord som bör funderas över!!!

Bengt & Gunilla då?
Jaa, där fick jag mig en funderare när de påpekar hur många hundar som är stressade idag. Varför är det så kan man undra?
Avelsarbetet, den tidiga uppväxten, jaa, något kanske ligger där men dom pekade på allt utbud av kurser som dyker upp också , Valp 1, 2, 3, slyckelkurser, hundmöteskurser, koppelgående, rallylydnad osv jaa, kan ju vara en tanke att aktiviteterna avlöser varandra och gör våra hundar stressade.........att det är mer problem idag med våra hundar det är i alla fall helt klart men vad det beror på, jaa om det "tvistar de lärde" =)
Själv tycker jag nog att med vänlighet, konsekvens och kärlek, aktivering & berikning i en väl avvägd "lagom" kombination är det bästa för att få våra hundar att må och fungera så bra som möjligt i vår kanske "skruvade" mänskliga värld!

Fullspäckade veckor &.....

nu är jag slutkörd!!!!
Sk*ttrött är bara förnamnet........z z z z z!!!!!! Men, oj, så skoj =D

Full fart på jobbet nu efter jul- och nyårshelgerna och det är ju alltid lika kul!
Sen´ har jag tagit tag i träningen mer på allvar igen med våra egna grabbar.
Ska lägga mer krut på var och än nu, speciellt Ikaros och Torrox.
Dom behöver mer strukturerad träning. Kanske dags med lite "cirkuskonster", jaa, lydnadsmomenten ni vet ;))) inget sikte inställt på tävling men det kan vara en trevlig träningsvariant ett tag kanske....vi får se.
Alex då, jaa han är nöjd med att strosa omkring på skogspromenader eller bara få vara med, om det så bara är att gå ut med soporna eller få hämta posten, gammal man gör så gott han kan =)
Och så blev det lite studier i vår ändå.
Hade tänkt göra ett uppehåll då jag har lite större planer på studiefronten till hösten men.......den ständiga kunskapstörsten ni vet...japp, en sen anmälan och vips så var man antagen till fortsättningskursen i etologi 7,5p på distans på Linköpings universitet =)
Jaa, det blir kul och 7,5p är så där lite lagom att läsa tycker jag!

I övrigt så har vi haft en helt fantastiskt härlig helg och den absoluta höjdpunkten har varit en heldag med lek, snöbus och pulkaåkning med barnbarnet.
Nää, snart blir det "hopp i säng" och försöka se Wallander....eller?! ;))

Alla vägar bär till....

jaa, vart då, egentligen?

Ibland far tankarna hit och dit. Man vill ju så mycket liksom!
Sen´är det ju det där med att göra de rätta sakerna. Vad är det rätta? Vilken väg är rätt för mig?..........ska jag fortsätta på den redan inslagna vägen eller välja en annan? eller flera andra...hm...gud om man kunde sluta upp och tänka så förbaskat och bara göra!!!
Tja, det handlar väl mycket om att våga också - "att våga är ju att tappa fotfästet för en stund", men vill jag tappa fotfästet då?.....phuu, blir så trött på mig själv ibland!
Kanske är dags att luta sig tillbaka och vara nöjd, eller?.........nää, jag vet inte......joo, kanske....
Kanske beror det på att det är januari nu.
Januari ÄR en skitmånad. Lååååång, SÅ låååång. Längre än andra månader på året som har 31 dagar. Visst är det knepigt!? Eller också inte. Januari är månaden då pappa gick bort för, ja, det blir nio år sedan......fasen, det känns som igår när man tänker på det. Går ju inte en dag som man inte tänker på honom. Saker man skulle vilja fråga, få hjälp med, ja det där som bara pappor fixar liksom.......Han försvann AAALDELES för tidigt, bara sextio år gammal.
Tror, eller jag VET att det är därför jag ständigt vill få ut så mycket som möjligt av livet. Jag vet att när man minst anar så är det slut liksom. Det finns inget som säger att man kommer bli gammal och dö när man kanske är så där åttion, nittio år....nä, det kan gå mycket fortare så, suck.......nää, dags och rycka upp sig lite........det är januari en gång om året.......och pappa ÄR borta...vare sig jag vill det eller inte.